Jag kunde inte somna förrän 3 i natt. Odjuret var och krafsade i mig även på morgonen och jag mådde illa och ville gråta men sen tog Ataraxen och det dagliga aldrig sinande sinnessjukt höga berget av arbetsuppgifter kommandot och nu är det borta. Bidar väl sin tid då tills nu efter lunch för att smocka till ordentligt vid hemgång. YIPPEE-KAY-EY-MOTHER-FUCKER vad mitt liv är uuuuuuuuuuuuuunderbaaaaaaaaaaaaaaaart!!! *hjular lyckligt genom korridoren*