Som ännu ett meddelande om förändring ringde en vän och inspirerade mig ytterligare till att ta tag i saken och äga mitt eget liv och mitt öde.
Förlåt för dagens nyfrälsta inlägg men som sagt; vad är alternativet? Somna på badrumsgolvet däckad av en bag in box rödvin och lugnande medel? MISÄR! Inte för att det är det som har hänt men jag är sakta och säkert på väg dit.
Till varje pris skall jag bryta detta destruktiva beteende, jag skall stå ut med mina känslor vilka de än är, jag ska våga vara tråkig, det var inte meningen att det skulle bli så här och den enda som har makten att förändra det är jag, för det kommer inte komma en liten farbror i hög hatt och trollspö och säga simsalabim jag trollar dig frisk och lycklig, det är ingen kraft som kommer att inträffa av sig själv en dag, det handlar tvärtom om hårt och svettigt arbete, envis strävan i motvindigt snöslask på snedden, sammanbitet steg för steg.
Nu börjar jag gå. Vi ses på andra sidan.