2017-10-31

Zome tinka-tonka goin' on

Hey brooz

Inte fö' å va sån men jag har ett sjätte sinne för saker och jag har absorberat känslan av att det pågår en affär på en arbetsplats nära er. Ni vet: somliga ting bara VET man. Jag dömer inte. Lev och låt lev och what ever. Jag bara säger att det är så det är.

2017-10-23

Skillnaden med kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Hej internet. Jag vill tala om att det har gått bra på min anställning på 50 % och det är för att jag får vara ifred och för att folk litar till mina kunskaper.

I början var jag livrädd för att bli härskartekniskt behandlad, talad illa om, kränkt, i min närvaro, som om jag vore osynlig. Skrattad åt på möten, förnedrad till exempel genom att folk ringde och härmade mig om hur oprofessionellt jag betedde mig på sagda möten, förminskad, osynliggjord, men samtidigt granskad, som en syndabok, för minsta lilla fel, till och med ett kommatecken på fel plats hånat, att de skulle hänga över min axel och tala om för mig att jag gör precis allting fel; tänker fel, pratar fel, är fel, kan inte tänka själv och så vidare. Ingenting av detta har hänt.

Och vad har det resulterat i? Jo att jag utför mitt arbete lugnt och helt korrekt. Det tenderar att bli så när det inte står någon i dörrhålet och berättar för en hur misslyckad och ointelligent man är.

Allt detta utsattes jag för på Sollentuna kommun.

2017-10-16

Man måste vara frisk för att orka vara psykiskt sjuk.


Ni behöver inte leta efter mönster, jag kan tala om för er direkt vad som är felet: det existerar ingen psykvård. Det existerar ingen kontinuitet. Det existerar inte något sammanhållande, överblickande som har insikt i och kunskap om individens hela spektrum av problem, och nu menar jag inte en KONTROLLFUNKTION utan en enda människa, en och samma människa, som koordinerar och hjälper patienten med alla olika instanser, mediciner, behandlingar och så vidare, och som lämnar över, noggrant, till sin kollega, i det fall att den slutar sin tjänst.

Som person med mental ohälsa bollas man omkring från stafettläkare till stafettläkare och de bemödar sig inte ens med att läsa ens journal, om man sedan är en person som behöver ytterligare hjälp så bollas man vid sidan av det mellan socialtjänstens olika stafettsocionomer, sedan bollas man kanske också mellan olika staffetmissbruksenheter och så vidare och så vidare i oändlighet tills man inte orkar längre.
Man måste vara frisk för att orka vara psykiskt sjuk.

ta bort

Var nyss med om någonting mycket pinsamt. Jag sitter vid mitt skrivbord och vad jag antar är chefens mobil börjar ringa, HÖGT och LÄNGE, varpå hen, som sitter vid konferensbordet i rummets mitt vänder sig till mig och säger, vänligt förvisso: "Det verkar som om det ringer!" varpå jag svarar:     "Ja det verkar som det!" och sedan fortsätter jag att skriva på datorn, undrandes i mitt stilla sinne varför i all sin dar hen inte svarar i sin telefon.

Telefonen blir tyst i en halv minut. Sedan börjar den ånyo att ringa, HÖGT och ÄNNU LÄNGRE. Jag får nu en olustig känsla av att chefen inte förstår, av någon konstig anledning, att det är hens telefon som ringer, utan MIN, och att det är jag som vägrar att svara och vägrar att stänga av ringandet och att jag, till synes nonchalant och kaxigt bemött detta med ett nippigt "Ja, det verkar som det!".

Då kommer gudskelov en annan chef lommande och frågar om det är hens telefon som ringer "Nej" säger hen och tittar på mig och jag tittar tillbaka, chef 2 säger då "Det är min telefon jag måste ha glömt den på mitt bord när jag var och lämnade det där pappret",  "Jaha" säger chef 1.

TA BORT DET JAG VILL INTE!

Andras sorg.

I förrgår dog en fd. arbetskamrat till mig. Hon var bara några år äldre än jag. Hennes man dog för 6 månader sedan. Bägge hade cancer. Samtidigt. De hade två döttrar, nu är de föräldralösa. Stackars, stackars barn. Vilken ohyggligt grym orättvisa. Sådant borde vara förbjudet att hända. 
Jag gråter, på riktigt, när jag tänker på det.

Jag har inte träffat kollegan på 6 år, så det är ingen sorg som drabbar mig personligen, men jag är så ledsen å hennes barns vägnar och på något vis är det enklare att leva mig in i andras sorg än i min egen. Jag undrar varför det är så?

Excuze me?

Lata och bortskämda? Din guide till kontorets 90-talister

De är bekväma och blasé och kommer aldrig i tid. Den nya generationens medarbetare beskrivs ofta med hårda ord. I stället för att irritera dig – lär dig förstå 90-talisterna och skapa en kontorskultur som hänger med i tiden.


2017-10-13

Sommaren som gick.





















Fri.

Så här kommer stenen att se ut, i ljusgrå granit, grovhuggen. De två svalorna högst upp i fri flykt symboliserar vår mamma och bror som flyger tillsammans mot andra sidan tiden, de andra symboliserar mig och min bror som följer efter. Min bror älskade svalor. Han brukade sitta ute i trädgården om sommarkvällarna och lyssna på dem. Han kallad dem "luftens delfiner", för han tyckte om deras glädje, och att de liknade delfiner med sina jublande tjut när de dök och steg och lekte i den ljusa kvällshimlen. Han brukade säga att de ropade: "Fri! Fri! Fri!" och det är därför vi har valt svalorna, för nu är han som dem, fri.






Vab dag 4, vansinnet tar sin början.


Vabbar dag 4 ba;






Hösten glöder utanför mina fönster.




2017-10-12

Den attraktionen finns inte på Gröna lund.

När man har att besluta om ens namn i framtiden ska få plats på samma gravsten som ens bror och mamma. Det är en märklig, lite hisnande stund. Som att sitta i nedförsbacken på en berg- och dalbanefärd som inte kommer att sluta lyckligt, längst där borta i horisonten tar rälsen slut och då är åkturen över. I ett litet, miniögonblick varade den, denna åktur, miljarder år passerade innan den ens började, och triljoners triljoner år kommer att fortgå, i evighet, efter det att den är slut.

Anna Book, Tilde och Biggest loser.

 Det första jag har att säga är att varje möte med en annan människa resulterar i en subjektiv bedömning av dennes bemötande.

Det andra jag har att säga är att jag tänker att Anna Book verkar ha en grandios självbild och en pulserande ådra för dramatik.

Det tredje jag har att säga är att lättkränkta människor börjar driva detta med hat och näthat på för höga växlar, taget ur sin kontext. Att uttrycka en åsikt eller en tes om något eller någon är inte att hata. Jag hatar inte Anna Book, exempelvis, i och med text i stycket ovan.

Det fjärde jag har att säga är att programmet "Biggest Loser" är ett sk. "fatshaming" program.

Tack för utrymmet.


”Rättelse! Tilde, som bemötte mig mycket kallt, snarhugget, ointresserad och fullständigt kall, kort och inte med ett lugnt, varmt och vänligt inställd inställning mot mig som vinnare utav första Biggest loser VIP EVER”, skrev hon bland annat i kommentarerna till inlägget."

2017-10-03

The daily torture of life.

När man befinner sig i det sublima tillståndet mellan två världar då man är både i drömmen och i verkligheten samtidigt och man har en stark och helt självklar känsla av att ens mamma ligger och sover ute i soffan i vardagsrummet och man reser sig dvalliknande upp på armbågarna och tänker att man måste gå upp och göra kaffe till mamma och man sätter ned fötterna på det svala golvet, sveper sin filt om sig, öppnar sovrumsdörren och ser att soffan är tom. Några korta sekunder av förvirring. Sedan kommer man på att mamma är död, hon är en askhög i en påse i ett hål i marken vid Hammarby kyrka.

Det är en slags livets tortyr.

Breakfust for champions.

Ge mig mina droger! Öppna förihelvete!! Öppnaaaaaaa! *bankar händerna blodiga mot Apotekets nätgaller*




Nejrå.



.

Idén om den perfekta helgen förändras över tid.


Min idé om den perfekta helgen för 19 år sedan.





Min idé om den perfekta helgen nu.






Dagens motivational quote.

God morgon internet!