Alltså det här med Kristern Stewarts otrohet mot Robert Pattinson, nu uppmärksammar jag ju det eftersom jag så nyligen läst Twilight för första gången men jag reagerade även innan det genom att tänka:
- men herregud, hajpa ner, hon är bara människa (inte vampyr) och dessutom blott 22 år gammal!
Dock förstår jag, nu, efter att ha läst den första boken, vilken hypnotisk effekt den har på läsaren och det särskilt, antar jag, på tonåringar, därför den starka reaktionen hos så många fans ty alla vill ju verkligen, verkligen tro, att en sådan fantastisk och underbar kärlekshistoria finns på riktigt och när sedan verklighetens fula tryne oinbjudet trycker sig in i folks medvetanden, ja då blir man upprörd.
Ibland är det svårt att skilja på verklighet och fantasi.
Sedan kan man undra om de inte iscensatt alltihop från början till slut, förhållandet och det menar jag, för publicitetens skull, eller så hamnade de själva, vilket är högst troligt, i Twilightbubblan och nu har den, oundvikligen och för evigt, spruckit.