Jag är så otroligt klantig att jag borde ha en varningsskylt fästad vid kroppen; nyss reste jag mig upp från stolen - och flög i en väldigt osmickarande pose pladask ned på golvet.
- Vad gör du?! ropade min rumskollega förskräckt.
Jag hade fastnat med foten i en datorkabel under bordet.
Detta är inte första gången jag drattar på ändan, som ni kanske minns har det skett mitt i Väsby centrum, på "torget" runt vilket alla sitter i lunchrestauranger och äter, vidare mitt på golvet i kommunfullmäktiges fikarum Sollentuna (ja, det satt flertalet personer där vid tillfället) och så vidare och så vidare. Pinsamt!
Nu tog jag emot mig med handloven liksom och det ilar i handen upp till ringfingret. Skulle inte förvåna mig om jag har fått en spricka... Klant!
Jaja skratta ni, det är jätteroligt för andra, jag vet men herregud, hur kan man vara så klantig, klumpig och sprittig som jag är??