Alltså om man aktivt söker efter en kvinna utan barn, det må vara en annan sak men att medvetet välja bort någon som man har fått känslor för, som man tycker är underbar och vacker och helt rätt, bara för att den har ett barn det ter sig så... andefattigt. Eller att träffa någon och känna att wow den här personen är jag intresserad av och vill lära känna - men vänta nu! Hon har ett sånt där barnformigt bihang, nä då skiter jag i det, tja, vad ska man säga?
Samtidigt vet jag ju att det faktiskt finns män där ute med lite stake, som väljer med sitt hjärta och har lite mer innanför pannbenet än den grå massan, men de killarna, ja de växer sannerligen inte på träd ska jag tala om för er, att finna en sån skulle vara lite som att vinna 25.000 i månaden i 25 år.
Ganska osannolikt alltså. Fast plötsligt händer det, sägs det Höhöhö!