Jag skrattar högt åt mitt eget raljerande. jag kan inte bara inte tänka, jag kan även inte vara ödmjuk. Öh...?
För hur var jag nu igen? Jo just ja: oödmjuk. Oresonlig. Spontan på fel sätt. Spydig. Odemokratisk.
Föreställ er att ni sitter i ring runt ett bord i en sån där fånig övning skapad av en fånig konsult som hyrts in för att lösa arbetsmiljöproblem skapade av en chef som är tvungen att vidta åtgärder enligt kollektivavtal, ja, ni sitter där i ring och på bordet ligger en kortlek men det är ingen vanlig kortlek; på korten står olika egenskaper så som "Snäll.", "Intelligent", "Egensinnig.", "Hjälpsam", "Otjänstvillig" och "Påstridig" och meningen är att varje person runt bordet ska plocka upp ett av korten (som ligger med textsidan nedåt) och få en slumpad egenskap som den ska läsa upp, sedan ska den ge kortet till den person runt bordet som den anser att egenskapen i fråga stämmer bäst in på och den ska även ge en förklaring till varför den väljer just den person den väljer. Hänger ni med?
Nå. Ni sitter där runt bordet och ni ger de andra snälla kort även fast ni inte känner något snällt för just den person ni ger kortet till men ni har begripit att poängen med leken ju måste vara att boosta varandras positiva sidor. De andra runt bordet har inte begripit samma sak. De börjar ge er kort. På de korten står; "Oödmjuk.", "Oresonlig", "Odemokratisk", "Spydig", "Dominant". Ni känner hur ert leende stelnar för varje kort tills det mer liknar en grimas och ni känner en annalkande klump i halsen. Plötsligt får ni ett oväntat kort där det står "Spontan" ni skiner upp, någon har något gott att säga om er trots allt! Personen som gett er kortet ger sin förklaring: "Du får det här kortet för att du är spontan. På fel sätt. Du bara skriker ut fel saker utan att tänka" ert leende försvinner helt och ni sitter stum.
Vilken trevlig liten mobbingstund i det tysta va?
Nu kanske ni tänker att orsaken till att jag fick de där korten var för att jag var just så men nej, det är fel, saken var den att jag arbetade i en grupp av 6 andra tjejer, jag är, som ni alla vet, ovillig till att spela Spelet, jag intrigerar aldrig, jag är ärlig och rak och jag ursäktar mig inte varje gång jag öppnar munnen, till exempel kan jag säga: "Hej, jag tänker gå hem tidigare idag bara så att du vet" vilket är allas vår rättighet och inte bara min, då får jag till svar att jag bara TALAR OM saker, jag FRÅGAR INTE och jag svarar att nej varför ska jag fråga - du frågar ju själv inte när du kommer klockan nio varje morgon och du är inte min chef eller beroende av min närvaro för att kunna göra ditt jobb och det förstår ni är jag som utövar min dominans.