Hårfånerier.

Brukar ni också stelna till av plötslig blyghet när ni på pendeltåget upptäcker att ni har satt er mittemot en riktigt snygg människa av motsatt kön? Alltså vi snackar en människa av filmstjärnekaliber? Så skedde i morse, tyvärr såg jag i ögonvrån att han hade en fånig frisyr. Jag är allergisk mot fåniga frisyrer. Han hade den där hårgeléstela Ken-hjälmen, en slätkammad förvisso blank och fin hårhjälm men med alldeles för hög fluff-faktor, gränsande till superfånigt.

Här är några exempel på vad jag menar:


                                                                       Seriöst?

Är det en hjälm? Är det hår? Det är en hårhjälm.

Om jag såg det här på tåget skulle jag få ett hysteriskt skrattanfall.

Hej där, ta ut fingrarna ur eluttaget.

                                                                     Kommentar överflödig.

Okej den här är ett skämt. Hoppas jag. Eller...???! :-O