Inte för att vara "sån" men klockan jag fick på min farmors begravning, den som skulle vara av guld och väldigt värdefull den visade sig vara fejk.
Varför är jag inte förvånad? Tja kanske för att min far är en lögnare och en lismare, han lever efter sin egen konungsliga sanning detta missförstådda helgon. Sedan ville han tuta i mig denna lögn eftersom hans nya barn fick diamantsmycken, värdefulla tavlor, mattor etc. och jag fick... en fejkklocka.
Fast några månader senare gav han mig 5000 kr. från arvet, till mig och mina 2 bröder, oklart dock hur mycket de nya barnen fick, högst troligen mycket mer.
Varför? Om jag tror att han älskar dem mer än mig? Nej det tror jag inte, jag vet att han är oförmögen att älska någon annan än sig själv, all "kärlek" han visar är bara ett spel för gallerierna. Orsaken heter hans nya fru, hon är en pushig, snyltande sociopat, den enda som förmår styra honom.
Inte för att det stör mig, hans nya fru alltså, haha jag blev djupt lycklig när han gifte om sig och flyttade till norrland och äntligen lämnade oss ifred efter alla dessa år av terror, det var som ett mirakel, som om Gud där uppe på sitt moln faktiskt hade hörsammat mig.
Det jag menar är att den mannen har ingen ryggrad, där en ryggrad skulle ha suttit sitter ett fegt, lismande, psykopatiskt slemliknande bihang. Det gör det hela inte mer rätt men det är i alla fall en förklaring.