Hobby: att måla på nagellack, vänta tills det har torkat och bita bort det.
Nej då, tro nu inte att jag har satt det i system så som notering i kalendern: "Fredag 21 november, måla på nagellack och bita bort det" ajm nått dät krejsi, dock lider jag av någon form av tvångstanke vad gäller att bita bort nagellack, eller tvångstanke är väl att ta i, snarare handlar det om en distinkt impuls som är mycket svår att stå emot. Varje gång jag målar mina naglar tänker jag att nu, nu ska det hålla, nu ska jag inte bita bort det, visst ska jag inte? Och varenda gång hamnar jag ändock där med skägget i brevlådan och nagellacksflagor kring munnen.
Å andra sidan borde jag måhända investera i ett nagellack som inte flagnar så lätt som detta tiokronorslack från ICA, ty en flaga lockar värre och mer frestande än vad ormens väsande i örat på Eva i paradiset gjorde och om Eva inte kunde motstå ormens viskningar om att ta en tugga av det saftiga, röda äpplet, så kan icke jag motstå att ta en tugga av det knapriga, röda nagellacket.
Varför placerade Gud förresten det där äppelträdet i paradiset om han nu inte ville att de skulle äta av det? Han testade deras lojalitet, så var det va? Kanske testar Han mig i detta nu, med moderna medel såsom lack att ha på nageln. Frågan är dock vem ormen är i detta sammanhang?
Jamen jag sa ju det; flummiga förkylda meddelanden.