Den löjliga känsla man får när man hör mejl-plonget från sin chefs/medarbetares dator 2,5 meter bort! Från ett mejl man själv har skickat alltså. Så har det blivit i IT-åldern att man hellre skickar sin information digitalt än reser sig upp, förflyttar sig fyra steg, öppnar munnen och utför talrörelser, så larvigt, egentligen, men idag skulle folk höja på ögonbrynen om man jämt kom och levererade informationen verbalt, jag skulle själv höja på ögonbrynen, det är bara det att just ljudet av det där lilla plonget gör mig en liten bit generad.

Det finns dock personer, energitjuvar, brukar de ofta kallas i folkmun, som mejlar OCH kommer och talar om informationen å ja ba: men hörrö; du skickade mig just ett mejl, varför kommer du då hit och berättar samma sak som står i mejlet?? What was the point with the mail then?!
*RASAR!* Närå.