2016-01-04

Det började som en fin dikt. Sedan spårade det ur.

Nattens lock lossnar försiktigt från sina gångjärn och ger rum åt dagen.

Jorden vrider sig tyst.

Hej då små kineser, säger solen.

Låt era risbollar mogna i månskenet.

Hejsan vitansikten.

Vad har ni för er idag, smörjer ni in er med brunkräm?

Inte. Det gör jag. Men det ser ni inte.

Tyst, sa Andromeda och glittrade med sina juveler till stjärnor.

Någon petar sig under nageln i Tyskland.

En annan i naveln i Ghana.

En tredje i röven i Ungern.

Alla är vi lika under solen.