Mass-sökte just 7 utbildningar på Uppsala-, Stockholms- och Mittuniveristetet. På vissa fnissade jag till när jag tryckte på knappen "skicka anmälan" för det är lika stor sannolikhet att Moses i detta nu skulle stiga ned från himmelen hit till mitt kontor och dela Röda havet, eller vad han nu sysslade med (eller var det Ambraham?) än att jag skulle komma in på de utbildningarna. För ni förstår, ungar, jag har inte grundläggande behörighet vad gäller matematik A, ej heller har jag gjort högskoleprovet, udda är dock att jag år 2008 ändå kom in på arkiv- och informationsvetenskap samt psykologi GR A, hur gick det till, kan man fråga sig.Anywho.
Nu är det bara att luta sig tillbaka och vänta på svar. Vissa svar kommer som bekant, aldrig, så låtom oss bedja att i alla fall någon av dessa 7 chansningar slår väl ut, ett akademiskt institut borde ju i alla fall ha rutinen att svara NEJ TACK. Om det ändå gick att tillämpa på andra områden. Men men, man kan ju önskedrömma bäst man vill.
Anywho.
Wazzup med den plötsliga bitterheten?
Dunno. I just felt like it. So sue me. Go ahead.
Äh! Nu ska vi inte vara så där, sola skiner å allt de dära.
Kära utbildningsgudar, ge mig er välsignelse *knäböjer*.
Lugn. Jag driver. SÅ knasig är jag inte.
Det finns dock en utbildning som är ettårig och som verkar vara... min dröm, det är Skrivarlinjen, en ettårig historia, de har bara intag en gång om året men de svarade mig att de skulle spara min ansökan, jag bara... va?? Dessvärre kostar den 140 000 som jag då skulle få hjula till banken av pur skuldsättarlycka och låna men jag gör´t. För den, gör jag det. Jag blir exalterad bara jag tänker på den. Tänk att få studera det jag gör varje dag: spottar ur mig ord i olika kombinationer. Jag älskar ord. Åh.
Jaja.