At least I did something good

Jag har en vän vars son 5 år har Aspergers och högfungerande autism och hon sa till mig att han aldrig leker (och aldrig har lekt) med barnen på dagis, aldrig med grannbarnen, aldrig med någon - förutom med Anton. Anton är den enda som förmår få kontakt med honom, som accepterar honom såsom han är utan att döma.

I take great pride in that. Mitt humanistiska förhållningssätt har inte gått obemärkt förbi. Yeey!