Varje gång som jag gör något så "hör" jag hens röst i mitt huvud, ett hånskratt och en kommentar: "Där ser du! Jag sa ju det, du kan inte tänka själv! Du kan inte tänka alls, du gör bara misstag efter misstag och slarv!", jag kontrar genom att tänka att måhända men nu sitter jag här och latar mig och du är tvungen att betala mig för det, det tystar hen, för en kort stund.

Det här är det värsta av alltihop, att hen har flyttat in i mitt huvud och därifrån förpestar allting som jag gör, tänker och säger. Hen och hens kumpaner har raserat mitt självförtroende och fått mig att tvivla på mig själv och på mina förmågor. Klassisk mobbingtaktik och det tråkiga är att det fungerar för hur vuxna vi än blir så är och förblir vi sociala gruppdjur i behov av andras acceptans.

Och nej jag har inte hittat på hens kommentar eller ens saltat den, hen sa faktiskt så till mig, ordagrant.