mormor hoppade från balkong
Det här är ju bara så förfärligt. Äldervården påminner mycket om den psykiatriska vården; man är ett nummer, en sak som man skriver ut mediciner till, man är definitivt ingen människa utan snarare ett irritationsmoment som man vill bli av med fortast möjligt, dessutom är allting frivilligt och så djävla valfritt att vården tunnas ut och försvinner ju fler val man får och hur ska man orka välja när man är antingen 84 år och trött eller sinnessjuk?
Jag tänker på min bror alltså.
Gamla förvandlas till något man förvarar, en icke-person utan egna känslor eller vilja som man kan göra som man vill med, de förlorar all bestämmanderätt över sina egna liv - valfriheten till trots, en av livets små paradoxer; du kan välja vaaaaad du vill men du kommer inte att få något av det för det här är en skendemokrati och för att få det du vill så måste du uppfylla en kravlista på 20 A3-sidor!
Personalen är outbildad, oengagerad, irriterade, uttråkade, nedvärderande, det är som om de har blivit tvingade att ta jobbet för att inte förlora sin a-kassa och de hatar varje sekund av det och läkarna och handläggarna är där för att de inte fick det där tjusiga överläkarjobbet och handläggarna för att de inte kom in på jusristlinjen så de tvingades söka till socionomprogrammet i stället - bitterheten! Och så behöva uthärda gamla och sjuka! Förnedringen! Förnedra de som förnedras kan! Gärna de som inte kan försvara sig! Håll för öronen när de gråter! Låt dem ligga i sin avföring med blödande liggsår! Låt dem misshandla sina familjer för de är inte tillräckligt sjuka för att få vård!
Det krävs en vårdrevolution!
Märks min ilska och frustration? Bra!