Ja. Jag är en absurt velig männska. Det vet ni. Fast grejen med mig är att när jag velar, det är då jag till slut kommer att komma fram till att det inte är rätt. Som när jag hade i sinnet att byta lägenhet till den lilla tvåan ´´a 42 kvm: tanken var mycket god och genomtänkt, velandet visade dock att det inte kändes RÄTT innerst inne bortom resonerandet, alltså som när jag fick den lägenhet som jag bor i nu, det var inget att orda om, det var YES!!! direkt.