Ja. Jag vill verkligen radera.

För övrigt rensar jag upp i bloggen och tar bort de överdrivet Norénska inläggen som egentligen inte var den riktiga jag, eller tja, vissa var det men de flesta var som sagt en poetisk tankefälla, eller snarare en djupsinnig tankefälla i skrift medan livet kuskade på som vanligt utanför cyberrymden, här inne triggade jag min inre Bergman till bristningsgränsen, så tröttsamt, så för varje fråga blogger ger mig "Vill du verkligen radera de valda inläggen" svarar jag med en lättad suck "Ja, det vill jag, verkligen" och trycker på knappen, nöjd med den nya, mer sanningsenliga balansen mellan verkligheten och cyberverkligheten, som egentligen är ett fast ändå inte, för är det något som stör mig så är det när jag inte är sanningsenlig. Nåväl. Yada yada et cetera.