När jag sprätte omkring i en av mina kaoslådor i köket i strävan efter ett kollegieblock råkade jag på ett omslag till en gammal lunta med nämndhandlingar. Omslaget är bjärt orange till färgen, och det gav mig en dunkel ångestkänsla. Jag tog upp det och höll det en stund i ena näven och tänkte att när jag arbetade på Kommunen så kunde en felbeställning av mig vad gällde omslagets färg leda till nesligheter, för ledamöterna kunde inte utföra sitt politiska åtagande när den förbannade idioten till sekreterare hade beställt fel färg till omslaget, för när de fick luntan i posten så trodde de ju att det var pensionsbeskedet som kom och det slänger man ju direkt i soptunnan så därför hade de inte läst några handlingar och kunde inte besluta något på mötet och det var ju sabotage av demokratin!

Ni tror att jag skojar? Dessvärre inte. Tänk om invånarna i Kommunen visste vilka tomtar som sitter och styr deras tillvaro...

Nu är omslagets färg en omskrivning för någonting annat, men detta någonting annat hade samma icke-betydelse som omslagets färg. Då kan ni kanske ana nivån på mobbingen och intelligensen i den nämnden.

När jag hade tänkt klart knycklade jag ihop det orangea omslaget till en liten boll och sa högt för mig själv: "Fuck you era jävla fittor", sedan slängde jag det i papperskorgen.