Alltså det är inte så att jag är en mordisk person med aggressionsproblem, det är så att jag har levt i skuggan av min egen fars stalkande av min mor och även i fångenskap hos en psykiskt sjuk i våldsam psykos och förvisso gjorde det mig rädd men så här i efterhand, när jag befinner mig i situationer som bara snarlikt påminner om terror, då drabbas jag av ett raseri och ett hat så blint att det nästan skrämmer slag på mig själv. Min mor fick till exempel hålla fast mig i armen en gång när vi satt på en uteservering och ett jävla kukfyllo började gorma och hota sin fru, jag blev själv förvånad över min egen reaktion, det var som om en strömbrytare slog om i huvudet på mig och jag ljuger inte när jag säger att jag hade kunnat smälla en stol rakt i den jävelns ansikte utan att tveka.

I stället ringde jag polisen per omgående.

Men då förstår ni kanske det där med hundarna och geväret.