Om jag ginge (är det ett ord?) i gymnasiet i dag och skulle göra mitt stora projekt-avslutningsarbete då skulle jag välja att göra en livsbeskrivning och en psykoanalys av antingen Hitler eller Madonna.

De har ingenting med varandra att göra förutom det att de är två personer vars psyke fascinerar mig; hur kan en människa bli så ond (Hitler)? Och hur kan en människa blir så stor (Madonna)?

Jag går dock inte i gymnasiet (tack och lov) men jag önskar att jag hade haft... orken... att göra ett bra projektarbete och att jag i stället skulle ha gjort det om detta, nu fick jag ju ändå G på det jag faktiskt gjorde (vilket var ett mirakel med tanke på mina livsomständigheter på den tiden) men jag vet att jag hade kunnat få MVG, ja MVG i praktiskt taget allt (förutom i matematik) och det där kommer tillbaka och stör mig i bland, som ett envist och irriterande litet skavsår.

Om jag hade fått en mer... strukturerad uppväxt (i stället för en fri sjuttiotalsuppfostran, man nästan hatade skolan hemma hos mig, såg ned på den som ett institutionellt tvång in i ledet) så hade jag kunnat kamma hem idel MVG´n och om ödet inte hade krossat mina knän med baseballträ så hade jag varit en toppstudent på gymnasiet och det var så synd för jag visade aldrig min sanna potential och endel tolkade mig som relativt ointelligent fastän det var precis tvärtom.

Jag har ju klarat mig väldigt bra trots detta så det är ingenting jag ligger hemma och gråter för direkt, det stör mig i bland bara.