När man börjar handla Citodon på skumma internet "apotek", det är då man vet att man ska sluta.
LUGN! JAG DRIVER!!
Sssssssitodon, väste ormen, ta en tugga av Citodonet!
Men Gud har förbjudit oss att äta av Citodonet!! Han har sagt att vi dör då! svarade Eva bestört.
Jaaaa, ja veeeeet, svarade ormen, men om du tar Sssssitodonet ssså sssså kommer du inte att dö, Gud vet att den dag ni äter av Sssssitodonet sssså kommer era ögon att öppnasss och ni blir sssom gudar med kunssskap om gott och ont.
Eva åt då av Citodonet och bjöd även Adam att smaka, vilket han gjorde, ty han var ett viljelöst mähä. När Gud kom tillbaka från sin promenad sprang Adam och Eva och gömde sig för att de skämdes för att de var höga. Gud förstod då att de hade ätit av Citodonträdet.
Vad har ni gjort era idioter!!! skrek han, högröd i ansiktet.
De va inte ja de va Eva!! Hon tvinga mej!! försvarade sig Adam med gnällig röst.
Schysst Adam!! sa Eva, det var ormen som lurade mig!!!!
Vilken orm?? frågade gud
Den orm som du skapat för att fresta mig att äta av Citodonet, svarade Eva
Eva, det finns inget som heter orm här i paradiset, jag vet inte ens vad det är för något.
Jo!! Jooo! Bedyrade Eva, den var här alldeles nyss och det var fullt av Citodon omkring den, titta där är den nu! hon pekade mot en punkt bakom Gud.
Gud vände sig om, sedan vände han sig tillbaka och suckade: Eva, menar du vattenslangen där borta?
Och då såg Eva att det var en vattenslang och insåg att Citodonet hade fått henne att uppleva en talande orm som inte fanns.
Åkej, sa hon, jag tog Citodonet.
Då så, sa Gud, nu åker du ut härifrån med huvudet före och ta mähät Adam med dig! Glöm att du får något Citodonrecept utskrivet någonsin igen!
Neeeeeeeeej! skrek Eva
Och det var så det gick till när Eva och Adam blev utkastade ur paradiset.