Det känns mycket konstigt. Jag har aldrig uteblivit förut. I stället har jag stått ut med den ena kränkande situationen efter den andra. Till vilken nytta? Men jag antar att det var en läxa i livets skola som jag tvunget måste genomföra, en lektion, if you will.

Nu börjar jag att låta som Marcus Birro. Jag slutar genast.