Living with M.J

Igår kollade jag på dokumentären "living with Michael Jackson" vilket hade helt motsatt effekt mot vad han trodde att den skulle ha för den visade bara ännu mer bisarriteter. Jag har väl aldrig varit ett hardcore Jackson-fan men jag har gillat honom stort i min ungdom och jag tycker att han är en av världens främsta artister någonsin men som person? Intresserad av psykologi som jag är måste jag ändå som lekman sätta diagnosen "Peter Pan-syndrom" på honom.

Ingen kommer någonsin att få veta om han förgrep sig på småpojkar eller inte men han ger ingen trovärdighet när han ena sekunden blånekar att han har opererat sig och i nästa blånekar pedofili, för jag menar hallå mannen: vi ser ju att du har opererat dig. Att han betalade sig ur pedofilhärvan det är väl en sak men det som är ännu mer konstigt vilket ingen verkar bry sig om är: att familjen tog emot pengarna! Om det nu var så att det skedde ett övergrepp skulle inte föräldrarna vilja ha rättvisa? Jag förstår ju att de antagligen var fattiga och att detta räddade dem från ett liv i fattigdom men... skulle man vilja leva på sitt barns våldtäktspengar? Verkligen? Inte vet jag men konstigt är det.

Sedan framstår han, paradoxalt nog, som en ganska manipulativ person bakom imagen av förvuxen pojke och det känns rätt otäckt, som en beräknande, ond clown, typ.

Det är så väldigt sorgligt att han opererade sönder sig för han hade blivit så vacker som vuxen.

Han blev det monster som han trodde att han var i slutändan. En självförverkligande profetia.