Det sitter en äldre herre på mitt rum och författar en reseräkning. Ibland låter det som om han har somnat och jag sneglar ditåt men då sitter han och tittar ut i rymnden, andra gånger låter det som om han har fått en hjärtattack och rosslar sitt sista andetag och då tittar jag till i förskräckelse för jag vill ogärna ge honom mun mot mun metoden (ehuru jag skulle såklart göra det om han faktiskt tuppade av det måste jag ju) men då sitter han djupt lutad över pappret och plitar med sin blyertspenna.