Mejl från man på dejtingsajten:
"Tänk i vissa relationer är man varandras fångar. Man
tillåter inte varandra att ha skoj. Är det kärlek om
man inte unnar sin partner att ha egna intressen ?
blir liksom som en fotboja. Såg ett par på Ica som
bråkade om vem som glömt handlingslistan. När jag
tänker efter är det inte så dumt att vara singel ändå.
Vill jag lägga upp ett par leriga skor på bordet ja då
gör jag det."
Eh, jaha? Vad gör du här då? Och framförallt; vad vill du mig?