Vinterkräksjukan de Lux

Vinterkräksjukan. Av den allra värsta sorten. Jag vidhåller att av de "normala" sjukdomarna och med normala menar jag icke-farliga/dödliga etc. så finns det absolut och bestämt ingenting värre än det. Det är direkt fruktansvärt. Illamåendet. Smärtan. Krampen när kroppen desperat viker sig dubbel i konvulsioner för att få ur sig minsta lilla matrikel av vätska och ingenting kommer och kroppen krampar och krampar och man kvider i vånda och när det äntligen avtar ligger man på det iskalla badrumsgolvet och kippar efter luft innan men till slut, skakande, återvänder till sängen där man i ångestfylld vånda vrider sig fram och tillbaka i väntan på nästa attack och den kommer, långsamt, som stigande tidvatten med sitt absurda illamående och sin värk men man kan inte kräkas än, man vet att man bara har att uthärda tills kroppen själv ger tecken att det är dags. Fy fan! Dagarna efter kan man inte ens dricka vatten och när man dricker det rinner det bara rakt igenom, ingenting får stanna kvar och det är så vansinnigt äckligt och man är så svag att man inte ens förmår uppbåda styrkan att öppna en burk cocal cola, vilket enligt myten ska hjälpa mot magsjuka. Må Gud skona er från detta ungar. Fy fan, tvi och helvete.