Jag har så många tankar, jag vet inte var jag ska börja, vad jag ska göra. Du var den enda som kunde säga det. Säga vad jag skulle ta mig till. Och du hade alltid rätt. Nu är det enda jag har kvar det alltmer avklingande ljudet av din röst, så långt borta nu att jag inte kan höra orden. Och jag känner mig så ensam.